Leende i kaoset

Varför fungerar jag som jag gör? Varför är jag som jag är som person? Det undrar jag ibland, ganska ofta faktiskt.

Just nu är det kaos i mitt huvud. Ett delmål är nått men nya osäkerhetsmoment för fortsättningen har tillkommit. Jag är inte duktig på att vänta, jag är inte duktig på att hantera osäkerhet, även om jag vet att svaren kommer inom kort. Ja vissa svar, dock inte alla. Tänk vad gött det hade varit om man redan vetat hur allt kommer att bli… Jag brukar ha tålamod, men det är just nu som bortblåst. Kan det bero på att även om allt fortsätter gå vägen och ytterligare mål uppnås, så lugnar det ändå inte ner sig, åtminstone inte denna sida årsskiftet?

Nåväl, jag får försöka göra som han skriver i boken ”Kvinnor som tänker för mycket”, säga till mig själv att jag inte har tid att tänka på detta nu utan jag återupptar tankarna exempelvis på fredag. Kanske ska göra det hela till en utmaning? Om allt går som vi vill, om allt går vägen, så ska jag tatuera in prematurbandet och Oliwers namn någonstans på kroppen. Ha ha ha… Kanske ska finna något mer realistiskt i så fall.

Trots kaos och orosmoment och osäkerhetskänsla, så kan jag finna och se och le åt guldkorn i vardagen och i omgivning. Guldkorn som väcker minnen och ger värme i kropp och själ. Jag kan alltså klara av att stanna upp ibland och reflektera över andra saker. Jag ska ge ett exempel, kanske obegripligt för er som läser men så speciellt för mig.

Jag bytte jobb och tänkte jag skulle bli en tågpendlare, den tanken höll fram tills mina två veckor semester. Sen tog jag mitt förnuft till fånga och insåg att tåg/buss inte är för mig. Tacka vet jag min vackra Kia ceed och sällskapet jag får av Marshall varje dag. Man kan numera inte köra min bil och vara på dåligt humör, så är det bara. Jag har blivit lugnare och inte lika stressad när jag får köra bil istället för att pendla med allmänna kommunikationsmedel.

När jag kör bil till jobbet, passerar jag Gäddastorp två gånger. Där finns ett guldkorn, tro det eller ej. Jag tog mitt körkort för ett antal år sen, undrar om det inte kan vara ca 15 år sedan. Jag övningskörde mest med min älskade pappa, även om kära mamma också ibland vågade sätta sig på passagerarsidan. Min älskade pappa gjorde allt för att förbereda mig för att klara uppkörningen och för att klara mig på egen hand på vägarna med alla distraktioner som kan tänkas finnas.

Vid uppkörningen utgick man från just Gäddastorp, så givetvis tog min pappa med mig dit och låtsade vara trafikinspektören. Han började ge instruktioner var jag skulle köra och varje gång vi gjorde detta skulle jag köra vänster in mot centrum. När den stora dagen kom, kände jag mig väl förberedd. Jag sätter mig i bilen jag ska köra upp i och trafikinspektören sätter sig på passagerarsidan. Jag är ensam, jag har inget stöd med mig, jag ska klara detta själv. Vad blir första instruktionen? Jo, kör höger. Jag kan verkligen skratta åt detta än idag, jag och pappa svängde aldrig höger när vi övade. För mig är detta ett speciellt minne som varje vardag, två gånger per vardag, får mig att skratta till när jag passerar området. Trots högersvängen, så klarade jag uppkörningen på första försöket och stolt ringde jag mina kära föräldrar på deras arbete och berättade den glada nyheten. Samma kväll fick jag låna bilen och ta min första  tur på egen hand till Högskolan Kristianstad för en kvällskurs jag då gick.

När jag nu skriver detta, inser jag att jag har fler minnen av älskade pappa som är kopplat till bilkörning, vad var det egentligen med oss och bilar. Jag minns bilresan till Skövde, militärregistrerad bil, svängen på regementsområdet, antennuttaget som drogs sönder med mera med mera. Men det får jag berätta om en annan gång. ❤

Annonser

FÖRBANNAD!!!

Vad trött jag blir!!!

Vad trött jag blir på att ständigt se människor utan källkritik. 

Varför inte ta reda på hur saker och ting faktiskt fungerar?

Att pengar som kommer in till en kommun ibland är öronmärkta och inte kan användas till annat även om det finns ett skriande behov av det. 

Att inte allt går på kommunens budget. 

Att man inte hur som helst i en kommun kan använda pengar man sparat på en utgift och använda till en annan utgift. Att pengar som sparats på t.ex. snöröjning när vintern uteblivit inte kan användas till t.ex. äldreomsorg. 

Att det finns ett regelverk som begränsar handling och valfrihet. 

Men men… Jag har lämnat och bytt bransch… Så jag håller väl tyst nu…