Är det så konstigt egentligen?

Jag ser illa.

Jag hör illa.

Jag är vig som ett kylskåp som en konsekvens av min kroppshydda.

Jag har ett berg- och dalbanehumör.

Till listan kan även läggas ett par andra komplex.

Är det så konstigt att man ibland, kanske rätt ofta, inte tror så mycket om sig själv? Ser att det finns ett värde trots allt?

Inte blir det lättare om man möter små och kanske egentligen obetydliga motgångar gång på gång, motgångar som går att åtgärda på ett eller annat sätt.

Men om energin tryter, så blir små saker stora, hur obetydliga de än är.

För ca en vecka sedan begav jag mig glatt iväg för att hämta ut nya glasögon. Nöjd med valet av båge, trots att jag inte haft något smakråd med mig när valet gjordes. Efter ett par dagar återvände jag till butiken. Jag nämnde för dem att det inte kändes som om jag såg lika klart alltid, beroende på hur jag rörde ögon/huvud. Vi justerade dem så att de kom högre upp. Samma eftermiddag känner jag att de hela tiden kasar ner, så nästa dag är jag återigen i butiken. Glasögonen blir justerade så att de verkligen sitter på plats. Den eftermiddagen vill jag bara slänga dem av mig, då de trycker enormt på näsa och öron. Samtidigt som jag blir väl medveten om att något inte stämmer med skärpan. Ringer butiken och bokar tid till dagen därpå. Samma kväll åker de gamla glasögonen på. Optiker gör en ny koll och konstaterar efter kompletterande undersökningar av mig och glasögon att styrkan inte stämmer. Tillbaka på ruta 1. Bågarna jag valt tidigare fanns inte att nybeställa i just den färgen när nu allt skulle göras om från början. Jag nämnde också för butikspersonal att jag ändå inte tror att vi någonsin kommer att få dem att sitta bekvämt. Tillsammans valde vi ut nya bågar, inte vad jag trodde att jag någonsin skulle välja, spännande. Så terriern som har sprungit ut och in i butiken kommer snart att vara en tiger/ett lejon.

Blir man trött eller blir man trött? Hoppas nu att styrkan blir rätt nästa gång och att jag kommer att kunna ha bågen jag valt. Som ni kanske kan räkna ut, så används de gamla-gamla glasögonen i väntan på de nya-nya. 

Snart ska jag påbörja processen med att testa linser. Med tanke på ovanstående strul, så känner jag mig modig som vågar. Om det fungerar, så blir jag av med åtminstone en sak bak mina öron. Förutom glasögon, brukar jag ofta men inte alltid ha diadem och hörapparater. Det sistnämnda enbart arbetstid och framför allt vid möten. Oj vad det var svårt att acceptera…

Men på mitt finger finns en ny ring. Jag har velat fram och tillbaka om den sitter som den ska eller inte och har haft konversation med smyckesdesignern. Hon har förklarat en del för mig, så kanske det kan lösa sig om det nu är så att känslan kvarstår. Nu sitter den på fingret och jag har själv kommit fram till att jag ska testa och känna efter hur det är. Vid nästa öppettid hos smyckesdesignern har jag annars möjlighet att få hennes bedömning om det ser ”rätt” ut eller något måste ändras.

Ja varför ska allting ske i så många olika steg?

När processer blir längre än förväntat och när det inte blir som jag tänkt, så velar jag ännu mer vid alla kommande saker än vad jag egentligen skulle behöva göra.

Jag tolkar även in saker som säkerligen i majoriteten av fallen inte stämmer. Saken det handlar om blir något annat än vad det hade behövt bli.

Berg- och dalbanehumör gör inte saken lättare. Jag vill bli av med det humöret nu. Jag vill stiga av och stå stadigt på marken och röra mig plant framåt.

Annars behövs det inte många ord förrän jag faller tillbaka och tar åt mig på ett sätt som jag hade mått bättre av att slippa. En person säger en sak, så är vi där igen, och allt kretsar kring ett komplex jag har.

För många lösa trådar… Och finns det en siffra lägre än 87?

Och hur hanterar man hatkärlek? Vanligt förekommande just nu…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s