Blir inte av med känslan…

Förra veckan blev Oliwer sjuk. Han blev förkyld och fick feber. Han var hemma från dagis halva onsdagen, hela torsdagen och hela fredagen. Han var feberfri från fredagen så i måndags blev det dagis igen.

Oliwer är en generös kille och delar gärna med sig. I helgen som gick var hans pappa inte så pigg och nu under veckan har jag själv blivit sämre för var dag som gått. Jag har nog jobbat mer än jag borde om man ser till mående och behov av att vara nerbäddad.

Oliwers dagar på dagis denna vecka har fungerat bra, men idag tog det slut. När jag hämtar honom, upptäcker jag mycket var i båda hans ögon. Ögoninfektion är ett faktum. Detta var något jag i min enfald trodde man fick hjälp av vårdcentral med. Men icke sa nicke. En ögoninfektion är en förkylning i ögonen som läker av sig själv. Det är egenvård i tre dagar som gäller, d.v.s. tvätta ögonen med ljummet vatten flera gånger om dagen. Skulle det förvisso vara likadant efter tre dagar, då får man hjälp. Förvisso även om det förvärras och man får ont och blir ljuskänslig innan tre dagar har passerat.

Ögoninfektionen i sig gjorde att det stod klart att det inte blir dagis imorgon. Temp. på 38,6 nu ikväll förstärkte det beslutet. VAB är återigen den bokstavskombination som används.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: Jag är inte skapt att vabba!

Jag klättrar på väggarna. Det kryper i kroppen. Jag får dessutom en uppgivenhetskänsla. Tolka mig inte fel nu. Oliwer betyder allt och går före allt annat. Men känslan som VAB väcker, kommer jag inte ifrån. Det gör inte saken lättare att det stressar att vara hemma och inte kunna utföra sitt jobb. Jag blir bara inte av med den känslan.

Nu ska jag dessutom vabba när jag inte själv är så pigg. Det är såna lägen som man beundrar ensamstående lite extra mycket.

Vare sig jag vill eller inte, så går tankarna framåt i tiden. På lördag är det tänkt att jag och Oliwer ska åka till min mamma medan gubben min röjer huset inför kommande veckas födelsedagar och kalas. Kanske då kunna låna med oss en fönsterputsmaskin tillbaka så fönster kan bli putsade under söndagen. På måndag är det dags för Oliwer att besöka läkare i Malmö och på onsdag är det dags för besök på BVC. Det viktigaste av allt, Oliwer fyller 2 år på tisdag och hans pappa fyller lite mer än så på onsdag och på lördagen efter det är det kalas.

Och skulle det behöva vabbas nästa vecka, så skulle vi behöva hjälp känns det som.

Jag blir inte av med känslan… Jag känner mig uppgiven eller nåt åt det hållet…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s