Hur skulle jag reagera?

Det är en fråga som har dykt upp i mitt huvud i ett flertal olika situationer.

Exempel 1

I samband med mitt arbete, fick jag frågan: ”Om du tvingades fly från ditt hemland, vad skulle vara det första du då behöver?” Jag diskuterade inte frågan när jag fick den, då allt är så individuellt. Det jag behöver, är kanske inte vad andra behöver. Det andra behöver, är kanske inte vad jag behöver. Som den filosof jag är, så försvinner inte frågan utan att jag åtminstone i min ensamhet har reflekterat över den i mitt huvud. I grund och botten behöver jag känna trygghet, men vad det ordet betyder är svårt att definiera. Det kan dels handla om att inneha vissa materiella resurser, att veta att man har tak över huvudet, mat på bordet och slipper gå naken. Det kan dels handla om att känna vissa saker, att känna och uppleva självständighet och inte behöva vara beroende av andra. Men ibland kan man vara tvungen att gå via det man inte vill behöva för att nå sitt mål.

Exempel 2

Sonen har börjat titta lite på tv, vilket gör att vi föräldrar har börjat bli varse vad det finns för utbud bland dagens barnprogram. Ett program som vi sett heter ”Just kidding” (”Bara på skoj” på svenska) som är en variant av ”Dolda kameran”. Barn skojar med vuxna på mycket märkliga sätt. Ofta tänker jag: ”Är de så dumma på riktigt att de går på det där?” Hur hade man själv reagerat? Hade man gått på allt eller hade man sett igenom vissa saker?

Exempel 3

Jag vet av egen erfarenhet att man kan göra fynd på nätet och jag undrar om jag inte gjort det igen. Tack vare Facebook har jag fått upp ögonen (och öronen) för en fantastisk sångare vid namn Linus Svenning. Förutom en härlig pipa så har han ett mycket stort hjärta. Han får kännedom om en svårt sjuk flicka som sjunger med i hans texter. Han väljer då att besöka henne och sjunga hennes favoritlåtar för henne. Att någon tar sig den tiden, värmer gott i hjärtat. Här är hans egna film från besöket hos flickan:

Jag skattar mig lycklig för varje dag som jag får uppleva vår glada lille kille Oliwer, som än så länge inte drabbats av mer än en extra halv kota i ryggen. Okej, det är oroväckande att han ska opereras, men i relation till annat så känns det hanterbart. Vad hade man gjort om man fått besked om att ens älskade barn drabbats av en livshotande sjukdom? Jag beundrar alla som kämpar, såsom flickan ovan och hennes nära och kära (http://mejaminmeja.blogspot.se/).

Annonser

2 reaktioner på ”Hur skulle jag reagera?

  1. Ja A lyssnar på Linus hela tiden så tack vare henne fattade jag tycke för honom. Allt är inte bra men definitivt det mesta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s