Egentid

I samband med föräldraskap, används ordet egentid lite titt som tätt. Det handlar då om avsaknad av egentid, vikten av egentid, hur man skapar egentid m.m. Jag kan förstå vikten av det, för att ladda batterierna och för att inte tappa bort sig själv. Men hur tar man sig egentid utan att känna dåligt samvete, utan att känna sig som en usel förälder?

Gubben min föreslog en gång att han ju kunde ta sonen med sig och hitta på något bara de två och på så vis skulle jag få tid för mig själv. Ja varför inte tänkte jag, kanske något man skulle nappa på, varför inte under semestern. Men jag har ännu inte ”utnyttjat” detta erbjudande. Jag har t.o.m. svårt att be gubben ta hand om sonen på kvällarna så att jag skulle kunna hinna göra något som inte hunnits med under dagen, men han har ju jobbat hela dagen. Beror det på att jag har dåligt samvete eller beror det på att jag inte vill vara ifrån min gulleplutt? Tror ju förvisso mest på det sistnämnda, men även om det känns som om jag orkar så behöver jag nog skärpa till mig på den här punkten. Så jag ”tvingar” mig själv till ytterligare en termin med linedance. Då ger jag mig själv åtminstone 1,5 timme varje vecka då jag är hemifrån, rör på mig och gör något kul. Så får vi väl se hur det blir för övrigt.

Undrar hur andra upplever detta med egentid…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s