Filosofi

If your life ended tomorrow, would you be proud of what you left behind?

Nyligen läste jag denna fråga och den fick mig att börja fundera, vända och vrida och filosofera.

När jag ser var jag står idag, så finns det mycket jag är stolt över. Jag har ett ställe som jag kallar mitt hem och som jag delar med en underbar man och vårt lilla mirakel. Vi har fasta arbeten, vilket lett till att vi idag har helt andra möjligheter att uppfylla drömmar jämfört med var vi stod när vi träffades. Det känns som om livet leker och att turen överväger oturen.

Men visst finns det sådant som man är mindre stolt över, något hos en själv som man är mindre stolt över, någon sida hos en själv som man är mindre stolt över. Jag har mycket sällan ifrågasatt saker och ting, speciellt för egen räkning. Om det varit för att det upplevts jobbigt att ifrågasätta, det vet jag inte. Om det varit för att det aldrig visat sig ge något resultat, det vet jag inte. Om det varit för att jag är för tolerant, det vet jag inte. Jag är inte stolt över att jag inte varit mer ifrågasättande i vissa lägen, det är ju trots allt bara jag själv som blir lidande i slutändan när jag låter bli.

Jag sätter gärna andra före mig själv. Jag har svårt att tänka på mig själv och unna mig själv något. Det krävs nästan att andra säger till mig att göra något för mig själv. Precis som om jag inte är lika mycket värd som alla andra.

Nej nu får det bli förändring så att jag kan känna mig mer helstolt över vad jag lämnar efter mig. För mer ifrågasättande! För mer egoism!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s